Hemsida för Hällsö samfällighet.
Hällsö, ö i norra Bohuslän, Tanums kommun, 11º 10’ O, 58º 45’ N. Ursprungligt namn: Hellesön. Ön är belägen väster om Havstenssund, ca 4 NM norr om Grebbestad och strax söder om naturreservatet Trossö-Kalvö-Lindö, och skiljs från fastlandet i öster av ett smalt gatt. Hällsö är 68 ha stor.
Öns södra del är obebodd och består till största delen av berg och klippor varvat med tät, vindpinad busk- och trädvegetation, som så många andra nordbohuslänska öar i yttersta kustbandet. Den norra delen av Hällsö är bebodd och därmed också mer gästvänlig, med en del större ängs- och gräsmarker varvat med tätare buskage och skogsdungar. I nordost, mot Havstenssunds fastland, breder Hällsöberget ut sig, som är Hällsös högts punkt (hela 41 meter över havet!). Berget kallas även Utkiksberget eftersom den forna Lotsutkiken låg här (Lotsstationen på Hällsö lades ner 1960). Längst i norr är Åkern belägen. Här odlade man förr i tiden bl a potatis och detta är idag Hällsös enda större öppna yta. I slutet av 90-talet hade en stor del av Åkern vuxit igen och förbuskats, och platsen liknade mer en vildvuxen äng, med stora slånbär- och nyponsnår. Ett omfattande röjningsarbete har sedan dess genomförts, och sedan 2005 betar även kor på Åkern varför den här delen av Hällsö återfått sina öppna ytor. Förbuskningen har i största allmänhet varit ett stort problem på Hällsö under senare år, men mer och mer röjningsinsatser genomförs, och sakta men säkert börjar hällsöborna återfå kontrollen över förbuskningen. Sedan 2011 är Hällsö en del av GRACE, ett EU-projekt som syftar till att återställa förbuskade marker till ursprungligt skick. GRACE-projektet omfattar allt från maskinell röjning och avverkning till bränning och eftervård med betesdjur. Stora delar av både södra och norra ön har därför röjts av de senaste åren. Då projektet upphör 2015 är det Hällsöbornas ansvar att förvalta ön, och se till att de avröjda ytorna förblir öppna.
Ön har befolkats till och från under mycket lång tid, men det var först under mitten av 1800-talet som ön fick sina första bofasta invånare. Det var 1859 som 4 öbor friköpte hela ön och delade upp den mellan sig med en fjärdedel var. Dessa delar kom dock att bli fler i takt med att nya människor flyttade till ön och köpte delar av de ursprungliga ägarna samtidigt som deras barn i sin tur ärvde delar av föräldrarna. Detta har under årens lopp bidragit till att Hällsö har ett mycket stort antal delägare, och en i största allmänhet otydlig ägarstruktur.
Mot bakgrund av detta bildades 1998 Hällsö Samfällighetsförening av Lantmäteriet. Fram till dess hade ön förvaltats genom s.k. delägarförvaltning, men eftersom delägarantalet som sagt var mycket stort och otydligt blev detta till slut ohållbart. Föreningens syfte är att förvalta öns samfällda mark, genom förenings-förvaltning men eftersom föreningen finns är den också ett utmärkt forum att behandla frågor som kanske i första hand inte har med markägarfrågor att göra. Ett bra exempel på detta är arbetet mot förbuskningen. En annan fördel är att kommun och andra myndigheter nu har någon att vända sig till i frågor som berör Hällsö. Idag finns 24 bostadsfastigheter på Hällsö, varav de flesta numer är delägare i samfälligheten.